Vi är ett gäng kollegor/vänner som lunchar med varandra i stort sett varje dag. Vi känner varandra väl och samtalsämnena skiljer sig från dag till dag. Just idag hamnade vi inom ett samtalsämne som etsade sig fast och som jag gått och småfunderat på under dagen. Inga allvarliga saker men jag tyckte det var lite roligt att analysera - vi pratade om pressen och stressen att ha så perfekt hemma - det skall städas, fejas, tvättas och stylas så man är helt slut i kroppen. Speciellt om det är gäster på ingång - då jäklar i det skall det fejas lite extra - folk kan ju inte få se hur man har det egentligen....... eller?? Då pratade vi om fenomenet hemtrevligt - vi kom snabbt fram till att det kunde man aldrig städa och styla sig till. Hemtrevnad är något som sitter i atmosfären och hos människorna som bor där.
Jag började fundera på hur jag tycker det är att komma hem till vänner - visst är det så att man får en viss känsla när man stiger innanför dörren i vissa hem - den bara är där - omfamnar och välkomnar - hemtrevnaden och den hemtrevliga känslan!! Då trivs man - som gäst för att man tycker det är mysigt, och säkert som värd/värdinna när man märker att gästen trivs - kanske man som värdinna inte förstår det just då - om det är för tokstädningen under dagen eller för att den känslan av hemtrevnad finns där - den som man inte kan köpa, styla eller städa sig till!!